Globalisering kan vara både positivt och negativt. Positivt i och med kontakter människor emellan via e-post, Internet m.m. men negativt då multinationella företag kan få stor makt över fattiga länder och tjäna mycket pengar på rovdrift, dåliga arbetsvillkor, bristande miljöhänsyn m.m.
Det är viktigt att Sverige såväl enskilt som inom EU aktivt arbetar för en mer solidarisk utrikespolitik och snabbare skuldavskrivning för fattiga länder. Det är också viktigt att Sverige och EU höjer biståndet till minst 1 procent av BNI (BruttoNationalInkomst).
En intressant idé som är väl värt att undersöka närmare är att införa skatt på valutatransaktioner, s k Tobinskatten, vars intäkter skulle kunna gå till insatser i fattiga länder.
Ökad handel mellan länder är positivt såvida det sker på rättvisa villkor. Det krävs att handeln underställs sociala och ekologiska hänsyn och verkligen syftar till ekonomisk utjämning och välståndsökning för alla. De regler som finns för handeln måste ta hänsyn till detta. Det är viktigt att Sverige och EU arbetar för internationellt bindande regler om miljöhänsyn, social hänsyn och djurskydd. Rättvisemärkning är ett positivt verktyg för att påskynda bättre villkor för fattiga producenter.